Bala Garbas anteckning, av Birgitta Stenius, utspelar sig under en hektisk vecka i slutet på 1990-talet i New York där en FN-konferens äger rum med representanter från olika håll i världen. Den finländska delegationen representeras av personer från olika ministerier, riksdagsledamöter och en person från Amnesty International i Finland. Dessutom får man också träffa personer från Finlands generalkonsulat i New York och diverse drogberoende unga finländare som tappat bort sig i storstaden.

Det här är Birgitta Stenius (f. 1947) andra roman efter debuten 2002 med Humphreys teckning. Birgitta Stenius, som själv mestadels hela sitt vuxna liv jobbat både på utrikesministeriet i Helsingfors och som diplomat på olika ambassader, senast i Slovenien varefter hon gick i pension 2010, lyckas initierat och sakkunnigt föra in läsaren i det liv, fyllt av intrigspel, avundsjukor, gräl och skvallerscener, som tycks känneteckna en internationell konferens.

Man kan se romanen som ett slags realityprosa.

Därför är själva berättandet väldigt faktabetonat och realistiskt, rentav dokumentärt, på sätt och vis. Och därför kan man också uppfatta det som känns långrandigt och långsamt framskridande som ett medvetet grepp. Man kan se helheten på 335 sidor som ett slags realityprosa.

Konferensatmosfär och mysterier

Den starka närheten och stämningslägena i texten, bland annat beskrivningarna av de utdragna mötesförberedelserna och själva mötena, genomgången och godkännandet av dokument, olika planer som delegaterna försöker få igenom, leder till att man nästan själv tycker att man är med på konferensen. Läsaren dras själv in i kongressatmosfären just genom den detaljerade beskrivningen. Birgitta Stenius förmår teckna karaktärer och olika personligheter på ett medryckande sätt och öppnar upp diverse intriger som också belyser spelet bakom kulisserna.

Huvudpersoner är Jenny Furuskog, utrikessekreterare, rapportör som representerar Finlands beskickning i Genève samt hennes goda vän Kaius Rapasalo, Finlands generalkonsul i New York. Bägge personerna fanns redan med i Stenius debutroman där de även, liksom här, löste en gåta.

Författaren beskriver också intrigerna i spelet bakom kulisserna

Den gåta eller de gåtor som det i den nu aktuella boken handlar om är dels Salme Haukkalahtis (riksdagsledamot från Centerpartiet) mystiska försvinnande och titelpersonens, Bala Garbas bilolycka med dödsfall som följd.

Bala Garba, Ghanas FN-ambassadör är också ordförande för u-landsgruppen i FN. Bala Garbas plötsliga död leder till en massa förändringar på konferensen och till rätt spända relationer mellan i- och u-ländernas representanter. Dessutom ryktas det att det är något mystiskt med bilolyckan där Bala Garba omkom.

 Personliga problem och konflikter mellan stater

Så finns här Jaana Mäensyrjä, sakkunnig i juridiska frågor från utrikesministeriet, som har alkoholproblem och febrilt försöker dölja det. Mötena är oändligt långa och bland annat Jenny funderar hela tiden på hur hon skulle få tid till att titta på staden och shoppa litet. Samtidigt dryftar Jenny och Kaius, som av och till möts på konsultatet, varför Salme Haukkalahti försvann och vad som egentligen ledde till Bala Garbas bilolycka. Spekulationerna kring bilolyckan leder också till diffusa rykten om ett samarbetsprojekt mellan Finland och Ghana. Mot slutet klarnar detta samarbetsprojekt och orsakerna till bilolyckan liksom Salme Haukkalahtis försvinnande.

Mötena är oändligt långa och världens ledande makt beskrivs som sabotör

Dessutom upplevs konflikterna mellan EU-länderna och USA som rätt aktuell just nu, inte minst för att USA beskrivs som en sabotör:

”Å ena sidan var det klart att den egentliga drivkraften i hela processen var spänningen som uppstod i rivaliteten mellan USA och EU. Båda drevs av starka ambitioner att ro i land förhandlingarna, men USA:s ledning var mer benägen än EU att snegla på sin ofta konservativa hemmapublik och hade utvecklat en nära nog paranoid skräck för att låta någon utomstående makt eller myndighet bestämma över vad USA förutsattes åta sig internt. Den andra axeln, fortsatte ordföranden, gick i nord-sydlig riktning. Dragkampen mellan utvecklingsländerna och de industrialiserade länderna var benhård och fördes i alla FN-fora.”

FN-konferensen berör allt från miljöfrågor, rättvis handel, rätt till arbete, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Titeln på romanen syftar på den lapp som Jenny hittar vid Bala Garbas tomma plats på konferensen och bokens slutkapitel där allt reds ut och vissa personliga tragedier kommer fram.

Också som läsare känner man, likt huvudpersonerna och de övriga inblandade, en lättnad i slutet där hela det komplicerade, mångfasetterade spelet avslöjas.

Dela artikeln: